Vilken sommar det var…

Motala-hamn

Ja, vilken sommar det varit. Varje jobbdag under sommaren gick jag här, genom Motala hamn, som sista delen av sträckan från parkeringen till redaktionen på Motala & Vadstena tidning.

Massor av variation i jobbet. Träffat ”Hertig Magnus” på Vadstena slott. Skrivit om udda jobb – hästtandvårdare, äggskalare och ölbryggare. Intervjuat intressanta människor.

Gjort jobb om djur. Alltifrån ett uppslag om hur det är den dagen djurägare måste besluta över livets slut för sina älskade husdjur till att vara med på grissafari.

Skrivit om sommarjobbare, semesterfirare och kolonilottsodlare. Besökt veteraner på camping och skolbarn som oroar sig för illaluktande sjögräs på badstranden.

Högt och lågt. Sparrisodling på förmiddagen kunde följas av ett jobb om cellprover på eftermiddagen. Ett jobb om en panflöjtskonsert kunde följas av andra om villainbrott, misshandel och stöld.

Det är speciellt med jobb på dagstidning på sommaren. När mycket i samhället står stilla hinner man med en massa andra grejer. Och vi fick till en varierad tidning under sommaren.

Och jag hade kul varje dag på jobbet.

 

Ifall ni undrar…

…varför det inte hänt så mycket här på ett tag så beror det på att jag fått annat jobb just nu, men bara jag kommer in i det så ska det rulla på med inlägg här på bloggen också.

Återkommer så fort jag kan med nya texter här i bloggen.

Vad väntar du på?

Någonstans vet vi att vi kan påverka våra liv. Skapa det liv vi vill. Vara den vi vill vara. Åstadkomma de resultat vi vill uppnå. Förändra saker. Göra om.

Men…

Vi väntar…

på det rätta tillfället

eller på att inspirationen ska komma…

eller att vi ska få tillåtelse från någon (familjen, släkten, maken, samhället eller vem det nu är vi inbillar oss att det är som ska ge oss tillåtelse) …

eller att någon ska uppmuntra oss och säga  ”Kör på. Du kan det här”…

eller på att någon ska förändras

eller att rätt person ska dyka upp

eller rätt omständighet

eller att barnen ska bli stora nog…

eller att någon ska upptäcka oss

eller att vi ska veta exakt hur det ska gå till…

eller att det ska vara riskfritt

eller att självförtroendet ska bli större…

eller att vi ska bli mindre rädda

citat-jackcanfield

Vi hittar på olika skäl till att vi inte kan komma till skott. Inte nu. Men de perfekta omständigheter vi väntar på kommer aldrig att komma.

Vill vi något måste vi agera. Bara börja helt enkelt. Vad är första steget att ta? Och vad ska göras härnäst?

Sätt saker i rullning. Sluta vänta.  Just do it!

Börja. Nu.

PS. Inspiration till delar av listan är hämtad från Jack Canfields bok ”The Success Principles”.

Att vara lycklig del 2

Önska dig det du har

Att önska sig det man redan har kan låta konstigt och knäppt. Man önskar sig ju sånt man inte har kan man tycka. Och det är sant. Vi önskar oss en massa saker. Både i form av prylar och pengar och att saker ska vara på andra sätt än de är.

önska-det-du-har

Att önska det vi redan har innebär att vi värdesätter och känner tacksamhet över det vi redan har. Vi ger oss tillfälle att njuta av den tillvaro vi har. Vara nöjda en stund. Känna uppskattning.

Självklart fungerar det att jobba för en förändring. Det går till och med oftast lättare att uppnå förändringen om vi känner oss tacksamma och uppskattar det vi redan har. Och så mår vi bättre. Går vi och tänker på att om det bara var annorlunda, skulle jag vara lycklig…. Ja, då känner vi oss inte särskilt lyckliga.

Så värdesätt nuet och känn uppskattning för det du har och den du är just nu.

Om lycka var en valuta

Lycka-som-valutaSäg valuta och de allra flesta tänker på pengar. Ska vi värdera ett företag så är det pengar som är måttet på bolagets värde. Tillgångar och skulder. Vinster och förluster. Men en människa då? Där är den yttersta valutan lycka.

För själva människan är pengar, berömmelse, makt och egendom underordnade lyckan. Vi fantiserar om dessa saker. Vi strävar efter pengar eller berömmelse, men dessa saknar helt värde i sig. Deras värde ligger i att vi tror och hoppas att de ska ge oss lycka. Så människan i sig har alltså lycka som den yttersta valutan.

Om lycka är den yttersta valutan kan man sätta saker mot varandra som man inte annars kunnat mäta på samma skala. Vad gör mig lyckligast? Att tjäna 5000 kronor eller att umgås en dag med en vän jag inte träffat på länge? En miljon eller att vara med när ens barn tar sina första steg? Ett telefonsamtal eller…

Självklart kan en massa pengar ge trygghet och skapa en framtid med mindre oro även om en fika med vännen skänker mer glädje. Intressant att fundera på ändå. Eller hur? Hur ofta sätter vi saker mot varandra för att se vad som gör oss lyckligast? Vad är mest värt om vi använder lycka som valuta?

Carl Jung lär ha sagt ”Den minsta meningsfulla sak är mer värd än den största utan mening”. Bra att ha i bakhuvudet när vi gör våra val för att leva ett meningsfullt liv.

Att vara lycklig del 1

Acceptera-det-som-är

Jag kommer att i 10 delar presentera tips på hur vi kan må bättre i vår vardag och faktiskt vara lyckligare. Först ut blir del 1

Acceptera det som är

Alltför ofta låter vi oss dräneras på energi därför att vi vill att tillvaron ska vara annorlunda än den är. Vi hakar upp oss på det vi skulle vilja att det vara på något annat vis. Och slösar massor av energi på det.

Det vi gör motstånd mot kan delas upp i två kategorier – det vi inte kan påverka och det vi kan göra något åt.

Att till exempel lägga kraft på att vädret är dåligt är enbart slöseri med energin. Något vi absolut inte kan påverka. Den här kategorin är ganska stor om vi räknar in hur andra människor är och hur de beter sig, vilket vi oftast inte kan påverka.

Sen finns en massa saker i vårt dagliga liv som vi faktiskt kan påverka, men som vi ändå gör motstånd mot och som på så viss snor en massa energi och glädje ifrån oss. Vågen visar för mycket, konditionen är inte vad den borde, garaget ser ut som ett bombnedslag, tapeterna i köket är fula eller vad det nu kan vara.

När det gäller det vi faktiskt kan påverka så har vi två val. Göra något åt det eller låta bli. Vi börjar träna, äta sundare, avsätter en helg till att rensa i garaget och väljer tapeter till köket och sätter upp dem.

Men så enkelt är det inte alltid. Olika skäl kan finnas till att vi inte har tid att tapetsera just nu eller kanske har ont någonstans som gör att det är svårt att träna. Här gäller det att rannsaka sig själv.

Vill jag förändra det jag inte accepterar?

Är jag beredd att göra det som krävs?

Vill vi förändra och är beredda att göra det som krävs, ja, då är det bara att sätta igång. Snöra på oss joggingskorna och ta första steget. Skriva in i kalendern vilken helg garaget ska städas ur.

Men om vi gör motstånd mot det som är, samtidigt som vi inte är beredda att göra det som krävs för att förändra, låter vi energin sippra ur oss och vi mår rätt kass. Är vi inte redo att betala priset för att förändra så får vi lov att acceptera det om vi vill må bra. Inte störa oss på oss själva. Inte banka på oss själva. Och kanske förlika oss med fläcken på kökstapeten ett tag.

Det här kan vara riktigt svårt – att acceptera att vi inte är beredda att göra det som krävs för att uppnå en förändring. I alla fall inte just nu.

Är du beredd att göra det som krävs för att förändra saker du kan påverka – sätt igång. Och lycka till med förändringen. I övrigt, acceptera det du inte kan förändra och det du inte är beredd att förändra trots att du kanske kan.

Beröm dig själv!

Beröm-dig-själv

Ibland måste man säga det till sig själv.

Jävlar vad jag är bra.

Det går inte att vänta på att berömmet ska komma från någon annan. Gör det det så är det bra. En bonus. Men bara du själv vet om när du ska ha ett rejält:

Bravo!

Du vet när du behöver berömmet eller när du tycker att det känns perfekt att få några glada tillrop.

Heja mig! Vad duktig jag är.

Idag har jag presterat det jag planerat och lite till. Har farten uppe. Kanske kan bilen bli städat på samma gång. Av bara farten. Om jag flyter på vågen. Den bra. Och berömmer mig själv.

Och till er som läser det här –  ni är så himla bra!

Glad Påsk

Glad-Påsk

Vart kommer dina ägg ifrån?

Ett ägg är ett ägg. Är inte sant. Det är skillnad på ett ägg från en frigående höna i ekologisk produktion och ett från en höna i godkänd bur. Ändå större skillnad är det på hur dessa hönors liv ser ut.

För några år sedan när jag bodde på landet köpte jag fyra uttjänta hönor från en äggproducent. De hade gjort sitt. Deras liv var över. Kostade 25 kronor styck. Hade pressats till det yttersta. Bott i burar. Såna som är godkända, men inte ger möjlighet till ett drägligt liv. Matats med värpfoder. Bott i byggnader utan fönster där dagarnas längd reglerat med hjälp av elektriskt ljus. Långa dagar ger mera ägg.

Jag körde hem dem och släppte ut dem i hönshuset. Först kunde de knappt stå upp. Efter några dagar började de mycket försiktigt undersöka sin nya omgivning.

Burhöna1Burhöna2Efter en tid började fjädrarna växa ut. De började bete sig som hönor. Sprätta i jorden. Äta småkryp. Till och med kackla lite. Tillslut såg de ut som riktiga hönor och mådde bra i sina nya liv.

burhöna4Kammarna som från början var så ljusa att de nästan var genomskinliga blev röda och hönorna fick en kraftig vit fjäderdräkt.

burhöna3Så oavsett hur stor skillnad det är på ett ägg och ett ägg så kan du göra skillnad för hönsen som producerar dina ägg till påsk. Att välja ekologiskt gör skillnad. Eller att köpa från någon som har höns i liten skala.

Andas, andas…..

Andas

En del dagar blir bara för mycket. Idag var en sån. Telefonsamtalen gick i varandra. Programvaran behövde uppdateras. Internetbanken funkade inte. Paketet med reservdelar till bilen satt fast. För varje grej jag lyckades lösa uppstod två nya problem.

Till slut var jag helt insnärjd i mina och andras problem. Kände mig helt uppspeedad och andningen var snabb och grund. Sådär som det blir när man är riktigt stressad. Gjorde några försök att pressa mig lite extra för att jobba undan ändå. Tryckte i mig en kopp kaffe fast jag egentligen vet att det inte är bästa boten för en stressad kropp.

Men sen tog jag mitt förnuft till fånga. Klädde på mig och gick ut. Sträckte på mig. Drog bak axlarna. Tog några djupa andetag. Lyfte blicken. Tittade runt omkring mig. Drog in vårluften genom näsan. Andades. Upptäckte att det börjat grönska i dikeskanten. Andades. Hörde fågelkvittret. Andades.  Kände att det luktade skog och terpentin från högarna med stockarna som lagt upp längs vägen. Andades. Tittade på molnen. Andades. Kände några regnstänk i ansiktet. Andades.

Kom sen hem som en bättre version av mig själv och kunde ta tag i det jag behövde göra. Och klarade bättre att hantera det jag just idag inte kunde göra något åt.