Monthly Archives: november 2013

Hjälp mot vintertröttheten

ta-vara-på-ljuset

Den här tiden på året är dagarna så korta så det gäller att passa på om man vill få lite dagsljus. Och det behöver vi för att bli piggare.

En liten promenad på lunchen försöker jag få till. Skiner solen så som den gjort några dagar så känner jag riktigt hur både kroppen och själen suger åt sig ljuset. Det blir mycket lättare att ta itu med eftermiddagens jobb med den förnyade energin. Och det är en bra hjälp mot vintertröttheten.

Som lite extra hjälp den här tiden på året så äter jag D-vitamin. Det hjälper mig att vara piggare (och kanske gladare) under den mörkaste tiden på året. Men bästa kuren är definitivt att prioritera en stund ute i solen om tillfälle ges. Gör det ni också, om ni har möjlighet.

Bild

Använd fantasin

Citat1_Einstein

Hålla fast vid besluten

Jag tror att vi ofta inte tillåter oss själva lyckas därför att vi inte håller ut. Inte kan hålla fast vid besluten. Vi ger upp i förtid. Ser bara kortsiktigt.

Det är genom att hålla fast vid vårt beslut och hålla slutresultatet för ögonen som vi kan nå framgång. Alltför ofta ser vi bara kortsiktigt till någon form av ”quick fix”. Kommer inte resultaten tillräckligt snabbt börjar vi misströsta och leta fel hos oss själva och tvivlar på beslutet att göra det vi valt att göra. Då spelar det ingen roll om vi bestämt oss för att gå ner i vikt eller skriva en bok.

När man hamnar i det där läget av tvivel är det så himla lätt att tro att det inte kommer att fungera eller att vi själva inte har kunnandet, orken eller egenskaperna för att ro det hela i land. Hela grejen känns helt plötsligt som en helt galen idé. Hur kunde jag bara tro att jag skulle fixa det här?

Hålla-fast-vid-besluten

 

Bara för att vi inte ser resultaten snabbt så tänker vi att det är kört. Det kommer aldrig att lyckas.

Självklart kan resultaten komma senare och historien har visat att folk som kämpat för sin idé i slutändan gjort jättesuccé. Vi behöver öva oss i uthållighet. Att lita på och hålla fast vid vårt beslut och vår vision. Fokusera på slutresultatet och anpassa vägen dit istället för att ge upp utan att ha gett det hela en rejäl chans.

Jag har lätt för att hamna i det där läget då jag börjar tvivla på att det är så god idé, men jag jobbar på det. Och jag bli bättre och bättre. Hittar tillbaka till tilliten snabbare för varje gång jag hamnar i ett sådant läge.

Inte tänker vi nu att allt är kört för att det blivit vinter. Det kommer ALDRIG bli vår igen. Nä, vi gör det vi behöver göra och litar på att det går bra.

Kriterier för ett mål

målens-innehåll

 

För att ett mål ska kunna frigöra kraften i det undermedvetna måste det uppfylla två kriterier.

För det första måste det vara mätbart för en utomstående. Att säga att jag ska gå ner ett visst antal kilo är inte tillräckligt. Att tala om hur många kilo jag ska väga är mätbart för vem som helst som inte vetat vad jag haft för startvikt. Andra kriteriet är när. Vid vilket datum ska jag väga så mycket.

Kriterierna är alltså hur mycket – antal sidor, kilo, kronor, poäng eller vad det nu är som ska mätas och när i tid och datum.

Det gäller att vara så specifik som möjligt med alla aspekter av målet för att ge det undermedvetna vad som behövs för att hjälpa oss att genomföra det.

Så kom ihåg, precisa mål skapar precisa resultat och vaga mål skapar vaga resultat.

 

Bli omvänt paranoid

 

Omvänd-paranoia

 

Vad sägs om att ständigt tro att världen utsätter oss för någon gott. Att allt och alla vill oss väl. Låter väl skönt?

Jag minns att jag läst någonstans om en person som ansetts vara omvänt paranoid. Han var så himla positiv. Antagligen var det väl sagt med glimten i ögat, men ändå. Man kan ju föreställa sig hur enkelt och trevligt livet måste vara om man hela tiden utgår från att man förföljs av allt positivt. Att man ständigt utsätts för saker som berikar ens liv. Att man ”vet” att allt går bra och att man lyckas. Det går inte att komma undan från allt det bra och goda.

Det blir ju klart mycket lättare att lyckas och bli framgångsrik om man konstant förväntar sig att världen och universum stöttar en och serverar möjligheter åt en. Inte en sekund som går till att oroa sig. Bara att fokusera sitt mål och jobba på med det man vill. Det går bara att lyckas.

Och att även när det händer något oväntat eller ett hinder kommer i vägen så utgår man inte från att universum, ödet eller alla man känner vill en något ont utan kanske kan se det som en spännande möjlighet att växa och utvecklas.

Så vad säger ni, ska vi försöka vara lite omvänt paranoida idag? Kanske inte bra idag.

Självpepp

När jag under en period vill boosta mig själv med bra tankar återuppfann jag en figur som varje morgon fick ge mig lite pepp ihop med morgonkaffet.

Jag ritade och skrev och kallade det ”Dagens Ina – En hälsning från mitt inre och visare jag”.

Ina1Varje morgon ritade jag en ”Ina” som förmedlade något som jag behövde höra och för att ge dagen en bra start. Det blev en hel del. Det var mysigt att göra en bild samtidigt som jag drack mitt kaffe där vid köksbordet.

Ina2Sen när jag startade bloggen kändes det naturligt att det var min (inre) ”Ina” som fick vara med i illustrationer till inläggen. Ursprungligen är ”Ina” en figur som jag ibland ritade i antecknings- , skiss-, och dagböcker för flera år sedan. Även då förmedlade hon kloka ord, men mer sporadiskt.

Jag gillar att rita henne. Blir själv lite gladare varje gång jag ritar den där leende munnen.

 

 

Släppa det förflutna

Lämna-det-förflutna 

Det händer att jag behöver påminna mig själv om det faktum att det förflutna är förbi. Det borde ju vara pinsamt uppenbart att så är fallet. Ändå är jag säkerligen inte ensam om att hamna i situationer där det förflutna hindrar mig att känna, tänka eller bete mig som jag egentligen vill i nuet. 

Det som skett i det förflutna är förbi och borta. Kan inte komma tillbaka. Kan inte göras ogjort. Likväl kan man både må dåligt och handlingsförlamas av det. Plåga sig själv. Helt i onödan.

Jag menar inte att vi ska kasta hela vårt förflutna på sophögen, men vi behöver göra en utrensning. Storstäda. Händelser från det förflutna som vi är arga över, ledsna över eller sådana som är förbundna med skuldkänslor – allt sådant kan vi bära ut i soptunnan direkt. Sorger måste bearbetas, men sen kan vi inte stanna kvar i det förflutna.

Alla har vi en historia, en livshistoria, som kan vara drivkraft eller stå i vägen och hindra att vi lever i nuet. Vissa saker i vårt förflutna är kloka och vackra upplevelser och erfarenheter. Där finns också källor till inspiration och lärdomar vi har nytta av i det fortsatta livet. Sådant ska vi naturligtvis samla ihop och vårda ömt. När vi packat ner dessa bra grejerna från det förflutna kan vi slänga resten. Ta vår lilla väska och resa till NUET.

 

Citat

Leva sitt liv

Your time is limited, so don’t waste it

living someone else’s life.

–Steve Jobs

Att välja livet

Välja-livet

 

Att välja livet kan ju tyckas självklart då alternativet skulle vara att välja döden. Där är det ju för de flesta av oss inget val vi behöver tänka efter innan vi svarar, men sen då? Vad menar vi att vi väljer? Att vara vid liv eller att vara levande?

Vad är egentligen meningen med att leva? Vi har anammat tron att meningen med livet är att vi ska försöka bräcka alla andra och jaga efter diffusa mål som undflyr oss så fort vi kommer nära. Att livet en tävling som vinns av den som har mest ägodelar eller högst status. Helst både och.

Vi börjar redan i skolan där vi ska ha bra betyg, sen måste vi välja rätt utbildning, göra karriär, tjäna mycket pengar, ha senaste mobilen, bästa hemmabiosystemet, bästa pensionsförsäkringen. Och när vi gjort karriär kan vi kämpa efter en bättre titel, vilja tjäna mera pengar och nya mobilen behöver ersättas med en ändå nyare modell. Hur vi än beter oss så kommer vi inte fram. Någonsin.

Och sen tar det slut. Då spelar det inte längre någon roll vad vi väljer. Då väljer döden oss istället. När det händer har vi ingen aning om – och ändå är det så himla svårt att bryta mönstren. Att välja att vara levande. Att ta vara på livet fullt ut. Glädjas åt sitt eget liv och vara närvarande i nuet.

Alltför ofta skjuter vi upp nuet. Bara vi nått målen i form av erkännande, pengar, utmärkelser, titlar, prestige eller vad det må vara av yttre belöningar så ska vi njuta av livet i nuet. Det finns ju ett uttryck som lyder ”Livet är det som pågår, medan vi är upptagna med annat” och det är en tänkvärd sanning.

Jag faller dit gång på gång. Oroar mig för framtiden. Intalar mig att det blir bra bara jag uppnått mål jag satt upp själv eller sådana som jag förväntas uppnå inom ramen för den samhällskultur jag lever i. Så glömmer jag att nuet är allt jag har.

För nuet är allt vi har. Klart vi behöver ha en riktning, men vi behöver lära oss att vara delaktiga i nuet. Tänka lite på varför vi valt livet.

Som man sår…

Som-man-sår

Nu hoppas jag vara tillbaka här igen. Det har varit lite mindre inlägg här ett tag. Jag har praktiserat i livets skola och tydligen behövt öva lite på koncepten ”Skit-in-skit-ut” eller ”Som man sår får man skörda”. Nyttiga lärdomar, om än inte så kul. Inte just då.

Jag fastnade liksom i fällan ett tag. Sådde tvivel och oro i hopp om att skörda framgång och trygghet. Ungefär som att så persilja och tro att det ska växa upp meloner. Naturligtvis fick jag skörda självtvivel och panik över framtid, ekonomi och företaget. Och då blev grogrunden för ogräset helt fantastisk. Riktigt bördigt och fint. Mera tvivel och oro. Tankarna började fara runt i huvudet och jag ifrågasatte både företagsbyggandet och min egen förmåga vilket bara resulterade i ett mått av handlingsförlamning och grå sörja där kreativiteten skulle finnas.

Försökte mig på att använda tips jag själv skrivit om för att få bukt med tvivlet. Lyckades inte på första försöket. Inte andra och tredje heller i ärlighetens namn. Det är ju en sak att veta att det inte hjälper att oroa sig. En helt annan att bara sluta. 

Men nu ska jag se efter så att jag sår mer av det jag vill kunna skörda och hålla efter ogräset så gott jag kan. Inte lär det vara sista lektionen i livets skola heller, men det får jag ta då. Idag är jag taggad att skriva här på bloggen igen.