Motiverad eller hotiverad?

Hotiverad

Är du en sån som har lätt att motivera dig till att göra förändringar? Eller är du mera en sådan som blir hotiverad snarare än motiverad?

Hela sommaren skulle jag börja jogga, men det var för varm eller för regnigt. Jag skulle bara åka och handla först och så laga mat. Så behövde jag tvätta och hänga tvätten. Sen var jag ju för mätt och det var något annat jag ville göra. I morgon då ska jag börja. Sen blev det i morgon dag efter dag. Motiverad? Njae.

Sen en dag i juli kände jag mig riktigt peppad och fick med en väninna på idén att vi skulle komma i form till Tjejmilen 2014. Då skulle vi ha 14 månader på oss att äta sunt, komma i form och få bra kondition. Motiverad? Ja. Just för stunden. Började äta nyttigare och promenera mera, men ut och springa? Nä. Höll på och hittade på ursäkter ända till i tisdags. Då tänkte jag tanken ”Nä, nu är det bara 11 månader kvar och ska det gå bra och vara en bra upplevelse så f-n nu gäller det”. Och så kom det sig att jag satte på mig träningskläderna (som vilat sedan vårvintern), lastade hunden i bilden, åkte till elljusspåret och joggade. Klart jobbigare än senast, men betydligt mindre jobbigt än jag föreställt mig hela sommaren. Riktigt skönt. Hotivation snarare än motivation.

Som hotiverad väntar man tills vågen visar FÖR mycket eller byxorna sitter FÖR trång. Oavsett vad det gäller så agerar den hotiverade inte förrän hotet är överhängande. Som tur är kan man ju vara lite av varje – både och – motiverad ibland och hotiverad andra gånger.

Hur är det för er? Motiverade? Hotiverade?

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>