Tag Archives: mål

Våga känna tillit

Känn-tillit

Vi vet vad vi vill och drömmer om, men kan ändå inland bli stående och inte våga ta stegen som behövs för att förverkliga en dröm. Vi känner i magen vad som är rätt men blir ändå stående mitt i steget.

Det kan vara fråga om att våga säga upp sig från jobbet man inte trivs på och göra något man vill. Eller att våga förverkliga drömmen om ett eget företag. Förverkliga drömmar överhuvudtaget. Ge sig ut i det okända.

För mig kan det handla om utvecklingen av företagande. Jag kan känna i magen att jag går åt rätt håll, men ändå ibland tvivla på att det är rätt eftersom jag inte kan se det framtida resultatet av mina insatser. Det är en svår bit det där att känna tillit och inte låta sig dras med i oro för det framtida resultatet.

Själv kan jag ibland få en sån oro för att jag inte ser resultatet. Inte ens ser själva vägen mer än en liten bit som jag har framför mig. Oftast kan jag känna tilliten och instinktivt veta att det är rätt, men vissa dagar rycker tvivlet tag i mig och jag börjar oroa mig. Tänka negativa tankar.

Om jag inte lyckas vända det hela och hitta tillbaka till tilliten och därifrån till kreativitet och energi så kan en sådan oro sluta med att jag börjar läsa platsannonser på nätet. Sitter plötsligt där och surfar runt bland lediga jobb.

Men där någonstans når tvivlet min botten. Då kan jag se på mig själv lite från ett annat håll. Jag fattar att det är det här jag vill göra och jag vill se vart jag kan nå med det jag gör. Även om jag inte vet så är det här och nu som jag ska pröva detta. Gör jag det inte nu kommer det troligen aldrig bli gjort.

Då tar jag mig tillbaka till tilliten. Vingligt och osäkert, men jag hittar tillbaka. Gör mig en kopp kaffe. Börjar skriva. Säger till mig själv att det är nu jag ska göra det här. Och det är helt okej att jag inte ser vägen, bara jag vet vart jag vill nå.

Min valda väg är kanske den rätta, men den kan också visa sig vara mindre bra. Då måste jag kunna lita på att jag kan svänga, byta riktning, vända om en bit eller ta en ny väg.

Det är något jag jobbar med – att lita på att jag hittar dit jag vill även om jag inte vet vägen och inte har någon karta.

Kom ut ur komfortzonen

Komfortzonen2

Kör du runt i livet med handbromsen åtdragen? Eller har du byggt dig ett fängelse av begränsningar? Komfortzonen kan se lite olika ut för oss.

Det är lätt hänt att man kör omkring med en psykologisk handbroms åtdragen och begränsar sin egen kraft och energi. Begränsande tankar om oss själva och en självbild som bär på en del självtvivel gör att vi väljer att stanna inom vår komfortzon och inte utnyttjar vår fulla kapacitet till att vara och göra det vi vill.

Ska man vara lite tuff så kan man säga att komfortzonen är ett fängelse vi byggt åt oss själva och som vi lever i. Det är byggt av sådant vi tror att vi ska och inte ska tycka eller göra. Hur vi tror att vi ska bete oss. Vad vi tror och tänker om oss om oss själva och våra begränsningar. Mycket handlar om värderingar och övertygelser som vi fostrats till eller fått till oss genom vår väg i livet. Dels genom vad andra säger till oss och genom vad vi själva tror är rätt eller tänker om oss själva.

I vissa länder tränas elefantungar till att hållas tjudrade på en liten yta. Genom att binda ett rep runt deras ena fot och fästa det i en stolpe kan elefanten inte ta sig längre än repet räcker. Den lilla ungen lär sig hur långt den kan ta sig. När elefanten sen blir vuxen har den lärt sig begränsningarna i sitt liv och kan hållas bunden med ett smalt rep. Så smalt att elefanten med ett litet ryck skulle kunna göra sig fri – om den bara trodde att det var möjligt.

Kanske är det är så för oss. Att vi sitter fast i vår komfortzon med ett smalt litet snöre och allt som behövs är ett litet ryck för att vi ska vara fria och kunna växa som människor.

Det viktiga är att inse att vi aldrig sitter fast. På riktigt. Vi kan alltid ändra vår syn på oss själva. Tänka nya positiva tankar. Se möjligheter i stället för hinder. Peppa oss själva och skapa oss en ny självbild. Våga ändra vårt beteende. Hitta modet att tänka annorlunda. Ta steg som gör att vi närmar oss våra drömmar.

Ser du framför dig hur du är den du vill vara, hur du gör det du vill göra och hur du är på det sätt du vill vara?

Är det dags att rycka lite i det där tunna snöret?

Vikten av att omge sig med rätt människor

Vikten-av-rätt-människor

Vi behöver andra människor. Så är det. Vi behöver omge oss med rätt människor, så vi kan lyfta oss själva ett snäpp. Bli lite mer av vårt bättre jag.

Visst har du känt det, den där känslan som uppstår när någon hakar i din tankegång? Vänder och vrider på den och kommer med synpunkter och nya idéer. Tanke efter tanke hakar i varandra. Man har själv trampat på i den riktning som känns bra, men bara bollat saker med sig själv eller lite grann med några andra. Träffar man sen någon som ser samma sak som en själv, men med nya ögon och som vill vara med och undersöka sina och dina tankar kring projektet.

Det är då det lyfter. Det kommer mer luft under vingarna. Idéerna växer när de kan delas med någon som visar genuint intresse och som kan hjälpa till att vrida och vända på dem. Tillföra nya tankar och fler idéer.

Både kreativiteten och lusten växer av att ens egna idéer får granskas av någon annan som också bryr sig. Någon som vill att det ska lyckas.

Naturligtvis krävs det att du litar på personen du delar med dig av dina tankar till. Att presentera sina drömmar och idéer för någon som inte vill stötta dig kan vara förödande. I ett sånt läge kan man stå och helt tappat tron på sig själv och det man vill åstadkomma.

Men tillsammans med rätt person eller personer – människor som tror på oss och våra idéer –  så kan både vi själva och de projekt eller drömmar vi jobbar med ta ny fart och kanske ny riktning.

Vikten av att fullfölja

Ett projekt, oavsett om det är stort eller litet, berör jobb, hem eller fritid, så genomgår det en viss cykel. Beslut, planering, uppstart, fortsättning, fullföljande och färdigställande. Blir projekten hängande kvar i någon av dessa faser börjar de ta energi.

Fullfölja-projekt

Jag var inne på det här området tidigare, om att göra klart, men det tål att dras ett varv till. Behöver jag påminnas är det säkert någon annan som också mår bra av det.

Ofullbordade uppgifter och projekt suger kraften ur en. Bästa sättet är att göra klart det som är påbörjat eller ta ett aktivt beslut att avsluta det.  Det kan ha kommit saker emellan som gjort att det påbörjade inte är nödvändigt, roligt, vettigt eller vad det nu kan vara beroende på projektet eller grejen.

Små saker kan ge snabb energi tillbaka om vi fullföljer, men en del grejer vi malt på med och som stannat av kanske vi helt enkelt behöver avsluta. Det kanske inte ska fullföljas. Jag har tagit en del beslut i företagsstarten som sen visade sig vars mindre vettiga. I det läget är det viktigt att inte vara rädd för att förändra. Kassera ett projekt som inte utvecklas som man vill. Att hålla fast vid ett stagnerat projekt tar energi, men att ta upp ett projekt som inte leder dit vi vill är rent slöseri med tiden.

Jag har alltid varit en sån som haft många projekt på gång, men har man alltför många järn i elden så kanske den slocknar. I år ska jag ändra på den punkten också. Färre projekt och mer fokus på dem jag har på gång. Att fullfölja tre projekt är mycket bättre än att ha tio som fastnat i någon fas och som inte blir färdiga.

Så framöver så ska jag bara starta upp de tre jag vill genomföra och fullfölja dem. Och låta de andra 10-15 vara.

Ha tålamod

Ha-tålamod

När vi vet vad vi vill och ser målet framför oss kan vi bli så ivriga att vi fastnar med tanken i framtiden och alldeles glömmer av att njuta av nuet.

Vi vill vara i framtiden. Vill att allt ska ha fungerat. Allt ska vara så som vi tänkt det. Det är i sig bra att bejaka passionen och göra drömmen levande, men det är lätt att hamna i en situation av stress där man i tanken försöker forcera. Försöker få saker att gå snabbare än de gör.

Vi vill nå fram. Känner att det är lite bråttom. Vill vara där i framtiden.

Då kan det var dags att stanna upp. Andas. Känna in stunden. Närvara i nuet.

Med små steg och ett steg i taget i rätt riktning så kan målet nås. Drömmen kan uppfyllas.

Och är vi närvarande i nuet. Närvarande i de små stegen längs vägen så kan vi också fullt ut njuta av resan.

Håll fast vid drömmen

Håll-fast-vid-drömmen

Det är så himla lätt att börja tvivla på drömmen. Sirenerna börjar i lockande toner sjunga ”ge upp, ge upp”. Då krävs det kraft. Och att slå dövörat till.

Ingen människa är immun mot tvivel och osäkerhet och ju mer vi låter osäkerheten gripa tag i oss desto högre sjunger sirenerna. Ge upp, ge upp. Och just i dessa ögonblick så är det så lockande. Så enkelt. Att bara strunta i alltihopa. I drömmen. Göra det på ett enklare vis. Bara hitta ett jobb. Skita i hela det här trevandet. Hela osäkerheten. Hela förvirringen. Bara lägga sig platt.

Men då gäller det att hålla för öronen ordentligt. Påminna mig om att enda sättet att förverkliga min dröm är genom uthållighet, hängivenhet och arbete. Gör jag inget åt den kommer den aldrig bli förverkligad. Den kommer inte ens längre bli en dröm utan bara en fantasi – en önskan. Och risken att jag kommer sitta en dag i framtiden och fråga mig om jag ändå inte kunde gjort mer är stor.

Så jag fortsätter. Ibland måste jag stanna upp ett tag. Ta en liten paus, men sen får sirenerna sjunga bäst fan de vill. Ska man förverkliga drömmar är ”ge upp” inte rätta vägen.

Sometimes you win…

Ibland blir det inte som vi tänkt oss. Vi har gjort allt vi kunnat för att nå det tänkta resultatet. Men det blir ändå inte som vi vill. Då kan vi i alla fall lära.

sometimesyouwin

Vi har lagt ner vår kraft och vår själ i det där projektet, i idén, i relationen eller vad det än må vara vi satsat vår energi på.

Ibland når vi dit vi vill. Vi vinner. Ibland hamnar vi någon annanstans. Då har vi ändå ett utmärkt tillfälle att lära av. För det finns ju inga misslyckanden – bara feedback.

Så dröm stort och våga friskt.

PS. Illustrationen är en tavla min dotter målat och som jag fick i julklapp av henne.

Slutet är början

Jo, det är som rubriken säger – slutet är början. Startpunkten för all förändring är den föreställning av slutresultatet som vi kan skapa i vår fantasi.

slutet-är-början

Vi föreställer oss resultatet, ser det i vår fantasi, känner det, upplever det och hjärnan börjar genast jobba till vår fördel. Börjar skapa vägen till målet.

Det funkar lite som en GPS. Du vet vart du vill. Knappar in målet. Din nya destination. Några knapptryckningar och en röst talar om att du ska svänga till höger i nästa korsning. Hjärnan funkar ganska mycket som dagens moderna GPS:er – du behöver inte ens ange nuvarande plats. Den lokaliseras ändå. På samma vis kan vi lita på att hjärnan har rätt bra koll på vårt nuläge.

Ger vi hjärnan en bra och tydlig bild av vart vi ska startar vi processen och kommer att serveras förslag på lämpliga vägval. Hjärnan kommer att jobba för att den presenterade bilden blir verklighet. Att den bara finns i fantasin än så länge är inget som hjärnan bryr sig om. Lika lite som GPS:en värderar våra resmål. Alltihop fungerar bra så länge vi inte fastnar i hur-förbannelsen som jag skrev om häromdagen.

Likaväl som bilens GPS bara kan hjälpa oss nå målet om vi startar bilen, släpper handbromsen och trycker på gaspedalen så kräver resan mot våra önskade resultat att vi sätter oss i rörelse och tar steg i riktning mot målet. Att bara sitta kvar i soffan och tänka på vad vi vill för oss inte närmare våra drömmar. Vi behöver ställa oss frågan – vad kan jag göra idag för att komma lite närmare mitt mål? Vi behöver sätta oss i rörelse.

Inte lätt alla gånger, men detta året ska jag bli duktigare på att hålla mina målbilder i siktet och så lite som möjligt gräva ner mig i hur saker ska kunna fixas. Lite på att jag kan. Lita på att hjärnan, rätt använd, kommer att hjälpa mig på vägen. Lita på min inre GPS.

Förbannelsen HUR?

HUR

Vi tar sats och vågar. Tar ett steg mot våra drömmar. Nu, nu ska det hända. Och sen någonstans på vägen fastnar vi i dessa förbannelsen HUR?

Helt plötslig utan att vi vet hur det gick till så har vi fastnat. Hur ska jag ta mig från punkt A till punkt B? Hur ska jag göra? Hur ska det fungera? Hur kommer det att går? Hur ska jag klara det här? Och så ner på minsta detaljnivå av alla dessa hur. Hur? Hur? Hur?

Så sitter vi där, oroliga för allt och ingenting. Tappar bort både riktningen och oss själva och framförallt bilden av vårt slutresultat. Själva visionen, drömmen, den har vi tappat bort medan vi varit besatta av dessa hur. Nu står vi snarare men den klump i magen och undrar vart lusten tog vägen.

Vi behöver lära oss att lita mer till vår egen förmåga och till vår inre visdom. Håller vi bilden av resultatet levande så kommer lösningar och möjligheter till oss. Och släpper vi stryptaget på oss själva kommer vi dessutom att må så mycket bättre längs vägen att förverkliga våra drömmar.

Så hamnar du där så gäller det att stanna upp. Andas. Luta dig tillbaka. Blunda. Föreställ dig ditt slutresultat. Känn hur skönt det är att vara där. Njut.

Och försök sedan lita på att du har förmågan att ta dig dit och att du kommer att lösa problem som kanske uppstår längs vägen. Du kan!

Välja att välja

välja-att-välja

Att välja att välja hur vi ska leva och vilka vägar vi ska gå i livet är ett privilegium som inte får slarvas bort. Ibland ges rådet att flyta med i sitt liv, bara leva sitt liv, och det kan befria oss från stress och press, men det kan också vara en fara.

Att inte själv välja förhindrar oss från att göra mesta möjliga av våra liv. Blir det där med att bara leva en anledning till att inte välja kommer det att sluta med att vi lever utifrån andras val. Vi kommer då att få reagera på det som händer oss snarare än att agera så att det vi önskar händer.

För att göra mesta möjliga av våra liv behöver vi välja att välja – inse att livet innehåller fler möjligheter än vi kanske tror. Att undersöka dessa möjligheter och att sen välja den som är bäst för oss är något vi bör förbinda oss till. Som ett löfte till oss själva. Det är vårt uppdrag om vi vill påverka våra liv.

Att välja att välja kräver inte bara en ansträngning från vår sida utan även ett stort mått av mod. Det krävs att vi vågar ta nya vägar, vågar välja avsiktligt och strategisk istället för att bara flyta med, utsätta oss för det okända och vara beredda på att kämpa och att misslyckas och lära oss längs vägen.

Hur vill du ha det? Passivt acceptera din situation eller att välja att skapa det liv du vill ha?

Tappar vi bort oss och bara lever på i vardagen så kan detta vara en bra påminnelse:

I varje ögonblick har vi en ny chans att välja att välja.